När en ny familj flyttar in bredvid oss börjar jag känna mig alltmer osäker på de skrämmande likheterna mellan deras dotter Lily och min dotter Emma. De två flickorna verkar som två identiska solrosor som tävlar om ljuset.
Mina tankar kretsar kring möjligheten att min man Jack kanske har en affär, särskilt när jag ser hur lätt han interagerar med Lily.
En sömnlös natt brister det ur mig: «Är Lily din dotter?» Jacks chockerade reaktion och hans uppenbara obehag förstärker bara mina rädslor. Nästa morgon bestämmer jag mig för att prata med Ryan, Lilys pappa.
Där får jag veta att Jack hade en syster vid namn Mary som har gått bort, och att Lily egentligen är Jack mammas barnbarn.
Ryan förklarar för mig att Jack och Mary aldrig haft en romantisk relation; flickorna kommer bara för att tillbringa tid med sin mormor.
Denna avslöjande information får mig att känna att marken gungar under fötterna.
Jag hade trott på så många hemligheter, och nu inser jag att mina föreställningar om Jack och vår familj var byggda på osäker grund.
Efter ett djupt och ärligt samtal med Jack börjar klyftan mellan oss att minska.
Medan de två flickorna leker i trädgården inser jag att deras liknande utseende inte är svek, utan en koppling – en chans till läkning och försoning.
Det glada skrattet från Emma och Lily blir ett hoppfullt löfte om nya början, och i det ögonblicket känner jag hur mitt hjärta värms igen.
