Mellanöstern upplever just nu ett av de farligaste ögonblicken i sin historia.
En öppen militär konfrontation har brutit ut mellan Iran och amerikanska samt israeliska styrkor: raketer slår ner i tätbefolkade städer, krigsfartyg hamnar i sikte och gulfstater stänger sitt luftrum,
samtidigt som världens ledare talar både om vedergällning och förhandlingar. Händelserna förändras nästan minut för minut, och situationen blir allt mer spänd.
Ett av den amerikanska flottans viktigaste hangarfartyg, USS Abraham Lincoln, utsattes för en attack med raketer och drönare i Persiska viken.
De första amerikanska uttalandena var mycket kortfattade, men senare erkände Washington att attacken krävde dödsoffer: tre soldater dödades och flera andra skadades.
United States Central Command nyanserade senare bilden något: enligt dem fick hangarfartyget inga allvarliga skador och är fortfarande stridsdugligt.
Osäkerheten kring detaljerna ökar dock bara spänningen, eftersom en framgångsrik attack mot ett hangarfartyg i sig redan räknas som en allvarlig krigseskalering.
Enligt Förenade Arabemiraten avfyrade Iran mer än 150 ballistiska robotar och hundratals drönare. Luftförsvaret lyckades visserligen skjuta ner de flesta av dem, men betydande skador rapporteras ändå i regionen.
Samtidigt skickar Teheran ett dubbelt budskap till världen.
Irans ambassadör i London, Seyed Ali Mousavi, använde en försonlig ton och talade om ”vänskapliga och broderliga relationer” med regionens länder – trots att flera gulfstater träffades av raketer.
Via diplomatiska kanaler talas det samtidigt redan om att minska spänningarna.
Under ett telefonsamtal med medling från Oman signalerade Irans utrikesminister Abbas Araghchi att Teheran är redo att ta seriösa steg mot nedtrappning.
Den politiska bakgrunden är också extremt spänd. Efter rapporterna om Irans högste ledare Ali Khameneis död har ett trepersoners ledarskapsråd tagit över makten, där president Masoud Pezeshkian spelar en nyckelroll.
Den nya ledningen lovar samtidigt hård vedergällning och öppenhet för förhandlingar.
USA:s president Donald Trump sade i en intervju med magasinet The Atlantic att operationerna mot Iran har ”gått längre än planerat”.
Det är dock oklart om detta betyder en större militär offensiv eller oväntat framgångsrika operationer.
Washingtons officiella hållning är att målet inte nödvändigtvis är ett regimskifte. Israel använder däremot en betydligt hårdare ton.
Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade att det israeliska flygvapnet har inlett en storskalig attack mot nyckelplatser i Teheran och tillade att ”det svåraste ligger fortfarande framför oss”.
Samtidigt växer kaoset i regionen. Kuwait Stock Exchange har stoppat handeln, oljepriserna stiger kraftigt och allt fler fruktar att det strategiskt viktiga Hormuzsundet kan stängas.
Incidenter har också rapporterats i Oman och Irak, där flera amerikanska anläggningar har attackerats. I Iran har tiotusentals människor gått ut på gatorna efter nyheten om ayatollans död.
Konflikten lämnar inte heller Europa oberört. Antalet ungerska medborgare i regionen som registrerat sig för konsulärt skydd har fördubblats på kort tid. På grund av stängt luftrum har flera flygningar från Qatar Airways och Emirates ställts in.
De kommande dagarna kan bli avgörande. Ett möjligt scenario är ett snabbt och brutalt avslut, där någon av parterna backar innan konflikten utvecklas till ett fullskaligt regionalt krig.
Ett annat scenario är att striderna drar ut på tiden och att Irans allierade samt andra stater dras allt djupare in i konflikten.
Den största frågan just nu är om signalerna om förhandlingar är ett verkligt försök till fred, eller bara ett sätt att vinna tid inför ett ännu allvarligare militärt steg.
Hela världens uppmärksamhet riktas mot Mellanöstern, eftersom de kommande timmarna mycket väl kan avgöra regionens – och kanske även den globala säkerhetens – framtid.
